Funderar varje dag på vad jag ska säga som avslutande punchline när jag har fått mitt avtal.
(Ja, jag tänker NÄR nu, försöker arbeta upp en ilska som jag hoppas ska hålla mig uppe och stark på tisdagens möte.)
Och då vore det ju fantastiskt härligt att få till en riktig DRÄPARE, en replik som han försöker skaka av sig men som ändå tar. Som han inte riktigt kan sluta tänka på. Som han måste fråga sin fru lite om. "Vet du vad hon sa" ska han säga och skratta lite som om han inte brydde sig "hon sa att jag var...". Och det är ju då man hoppas att frun ska stanna upp lite, lite som på film och tveka den där millisekunden som är tillräcklig för att han senare ska tänka "Men tycker Hon (frun alltså) det också?", innan hon svarar och säger "Nämen så är det ju inte aaaalls."
Jag är ute efter en replik som är elegant, elak, stickig och har ett uns av sanning men som samtidigt får mig att framstå som vinnaren.
Kan man ta till tunnhårighet?
Eller räcker det att säga: "K du är en bara ynklig liten uppkomling. Du tål inte att någon säger emot dig eftersom du är så osäker på din roll. Du slickar uppåt och sparkar neråt och jag kan bara beklaga dem som måste stanna här och jobba med dig. Så det är inte jag som har problem, det är du."
Och sen reser jag mig och går därifrån. Ackompanjerad av ett engelskt horn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar